Inlägg

Visar inlägg från juli, 2014

Helt klart en turist

Bild
Ibland råder det inga tvivel om att det är en turist man ser. Idag var det så tydligt som det kan bli. Ser man en man som skjuter en kanot på en liten vagn på en skogsväg så är det udda. Om man även är medveten om att det inte direkt finns något vatten i närheten så blir det ännu mer udda. Nu finns det någon göl och tjärn i närheten men det är inte direkt något som man paddlar i. Den stora frågan är egentligen hur långt människan har gått med sin kanot och varför. Det fanns inte någon bil i närheten och närmaste by är en bra bit bort

312 år och 10 000kr

Hade jag inte vetat bättre skulle jag säga att jag är 312 år. Det är så jag känner mig och jag har mig själv att skylla. Istället för att ta det lugnt en dag när jag är trött så kör jag på och blir ännu tröttare. Inte så begåvat men jag klarar inte riktigt av att bara vara. Jag blir stressad om jag bara latar mig. Det finns saker som måste göras och eftersom jag inte har ett bankkonto med en massa pengar så kan jag inte betala någon utan ska det bli gjort är det upp till mig att göra det. Jag har även funderat över vad en rimlig kostnad enligt mig skulle vara för en begravning. Det jag kom fram till var att det måste räcka med 10 000 kr. En budget kista och att elda upp mig kan inte gå på mer. Så nu är det upp till mig att se till att den summan finns på ett konto. Nu är jag inte dummare än att jag väljer att ha ett sparkonto till det hos en bank som har hyfsad ränta. Givetvis jämförde jag räntor och valet blev Ge money bank så nu har jag ett sparkonto där.

Spelar det verkligen någon roll hur gammal en person är när den tar livet av sig?

Åter igen möts man av rubriker som berättar att självmorden i åldersgruppen 15-24år har ökat. Givetvis så är det tragiskt men jag tycker att det är minst lika tragiskt att det 2012 var 394 män och kvinnor i åldersgruppen 25-44 som valde att avsluta sina liv. Eller om man väljer att titta på åldersgruppen 45-64 år 2012 så var det 606 personer som tog sitt liv. Som en jämförelse får man givetvis även titta på gruppen 15-24år 2012 och då var det 147 personer som tog sitt liv. Det jag vill få fram är att det i media lätt ges en bild av att de flesta självmord utförs av unga personer och så är det inte. Familjen och de närmaste bryr sig nog inte om vilken ålder personen hade när den valde att ta sitt liv. Det enda som betyder något för dem är att en person som de älskade aldrig mer kommer att slå upp sina ögon. Det jag önskar är att det ska finnas resurser för alla som vill ta emot hjälp oavsett vilken ålder personen har. Att bara rikta in sig på en åldersgrupp ser jag som ett stort m

Behövs det verkligen fler utredningar?

Varje gång jag läser om att det ska göras en ny utredning om hur man ska förhindra självmord eller hur den psykiatriska vården ska fungera bättre tänker jag alltid att det verkar bra onödigt. Pengarna som går till alla konsulter och meningslösa utredningar skulle göra väldigt mer nytta i den psykiatriska vården. Om alla pengar som läggs på utredningar och liknande istället skulle läggas på en öppenvårdsmottagning eller en slutenvårdsavdelning skulle det göra nytta. Då kan man efter ett år se om självmorden och den psykiska hälsan har förbättras i det området. Om den vanliga vården skulle fungera som psykvården skulle det kunna bli så här: En person tror att den har brutit sitt ben och tar sig till akuten. Väl på akuten får den träffa en läkare som säger att tyvärr kan vi inte göra något nu men du får en burk smärtstillande. Läkaren informerar även om att patienten inom de närmaste veckorna kommer att få ett brev hem med en tid till sin vanliga läkare och då kommer att få röntga sit

Balansgång

Bild
En del broar kräver att man har balans och att skriva en blogg kräver också en balansgång. Det finns saker som jag aldrig kommer att skriva något om här och annat som jag delar med mig av efter lite funderande och saker som jag inte behöver fundera över utan bara skriver. När jag skriver här har jag alltid i bakhuvudet att någon som jag inte vill ska läsa kan läsa och förstå vem jag är. Jag hoppas att ingen i min familj någonsin kommer att hitta hit eftersom det är mycket om mig som de inte vet. Sen har jag även funderat över hur det skulle kännas om någon granne läste här och fattade vem jag är. Det skulle inte kännas roligt men det skulle ändå vara rätt okej. Utan tvekan skulle det vara tråkigt om människor ändrade åsikt om mig för att de t.ex. fått veta att jag är dömd men om saker som jag har gjort tidigare i mitt påverkar åsikten om mig så mycket finns det inget jag kan göra åt det.

Inte stenad än

Nu beror det nog mest på att det är så pass varmt så ingen granne orkar nog hämta stenar. Eftersom det är lite för varmt så hamnade jag framför tv:n och glodde på halv åtta hos mig. Varför jag tittade på det förstår jag egentligen inte för jag blir mest irriterad. Alla ska vara så snälla och trevliga mot varandra och berömmer allt. När det sedan är dags för poängen så ger de ändå nästan alltid en sjua. Det är kanske underhållning för en del. Jag däremot saknar Come dine with me som gick på någon kanal för något år sedan. Det är den engelska varianten av halv åtta hos mig och det händer lite mer där. Folk super ner sig,bråkar och uppför sig lite mer äkta. Och poängen de ger är inte alltid en sjua

Det vita fettet

Det låter nästan som en skräckfilm men det är värre än så. Nu har jag ledsnat på att svettas som en gris i T-shirt medan jag pysslar i trädgården så en bikiniöverdel har dykt upp. Passformen lämnar lite att önska med tanke på att den är någon storlek för liten men nu skiter jag i det. Största risken jag tar är att grannarna kommer att bli vettskrämda över att se så mycket vitt fett men jag tar risken. Det värsta som kan hända är att de försöker stena mig och då måste de först hämta stenar så det borde jag notera. Sambon har även lovat att skjuta grannarna med hagelbocken om de gör något försök att stena mig så det är nog rätt lugnt. Det får nog bli ett inlägg om brott nummer 2 eller 3 som jag begick för rätt många år sedan. Jag kom att tänka på det när jag var ute och nu i efterhand kan jag skratta åt eländet. Först är det dock dags att blända omgivningen med min vita mage

Tre kategorier av insekter

Vackra insekter Insekter som gör nytta Insekter som bör utrotas Idag har jag haft nöjet att träffa många från den sista kategorin. Bromsar har ätit rätt ordentligt på mig men det kan jag ta för förhoppningsvis äter någon svala upp den sedan. När jag kom in upptäckte jag dock en insekt på min arm som jag inte har något till övers för. Nämligen en äcklig älgfluga (hjortlusfluga) jag vill inte att de redan börjar dyka upp. Jag hoppas verkligen inte att det kommer att vara extremt många i år igen. För några år sedan var det fullt av dem, på en promenad plockade jag över 50 från mig och hundarna. Om någon inte vet vad en älgfluga är så är det platta små äckliga djur som släpper sina vingar när de har landat på sitt värddjur. Givetvis så bits de även, om man har långt hår så får man räkna med att kamma håret efter promenader i skogen för att bli av med dem. De tar sig under kläderna och kryper runt på kroppen på en och är bara vidriga

Skyller nog på solen

Bild
Så ohyggligt trött nu men jag har mig själv att skylla. Jag har hållit igång hela dagen fast jag var trött redan imorse. En liten förbättring när det gäller min energi har jag märkt efter att jag började ta kaliumtabletter även mitt på dagen. Det ska bli intressant att se vad jag har för värde nästa gång det är dags för blodprov. Jag räknar med att slippa blodprov i några veckor till. Men eftersom det aldrig blir som jag har tänkt mig så får jag säkert en kallelse snart för nya prover.

Gräsklippning

Gräsmattan är i stort behov av en klippning och det är dagens projekt. Av hänsyn till andra i byn känns det dock att det är bäst att vänta till efter 10 med att starta gräsklipparen. Jag skulle bli rätt grinig om jag blev väckt av en gräsklippare på en söndag så jag utgår från att även andra skulle bli det. En sak som jag kan tycka är lite lurigt med att bo i en liten by är att veta vad som är okej att göra på en söndag och vad som inte är okej. Ingen har någonsin sagt något om att vi klipper gräsmattan på söndagar ibland men det är mycket möjligt att någon retar sig på det. För min del spelar det inte så stor roll vilken dag det är, finns det tid och ork att klippa gräsmattan så blir den klippt. Lite skönt kan det även vara att gå runt i några timmar med hörselkåpor på och klippa gräset. Hela världen stängs ute och man bara går där.

Att sitta på trappen

Det är rätt ofta som jag slås av hur lyxigt det är att bo här ute på landet. Idag när jag satt på trappen och rökte fick jag se när en rovfågel försökte ta en skata ute på ängen. Det är när jag får se sådant som rådet jag fick av en anhörig känns ännu mer bisarrt. En anhörig till mig anser att jag borde flytta härifrån eftersom det i stort sett inte finns någon psykiatrisk hjälp att få. Med största sannolikhet skulle jag kunna få bättre hjälp i en stad men hur bra skulle jag må av att sitta i en liten lägenhet i en förort. Här går det att andas och uppleva naturen och 10 träd i en klunga kallas inte för skog.

Ensam

Bild
Ensam kvar med ett avstånd till alla andra. Inget djupt luddigt budskap utan bara en bild

Mängden saker minskar

Snart har jag rensat bort det mesta av mina ägodelar som ändå bara har legat i lådor. Jag har aldrig tyckt att jag har haft många saker men det har jag bevisligen. En hel del har jag lyckats sälja på tradera och mycket kläder har jag gett bort till röda korset. Jag kan ändå inte förstå hur jag har lyckats samla på mig så mycket saker

Ytterligare en fjäril

Bild
Varför det har blivit så många bilder på fjärilar har jag inget bra svar på. Tittar man inte för noga på dem så är de vackra men tittar man riktigt ordentligt så ser de rätt otäcka ut. Man ska nog vara tacksam för att de inte är större

Nja det håller jag inte med om

För ett tag sedan så skrev en person en artikel som analyserar ett "bloggforum" om psykiatrisk vård. Att jag har satt citationstecken runt bloggforum beror på att jag aldrig har sett det som ett bloggforum utan en blogg med länkar till andra bloggar som skrivs av personer med psykiatriska diagnoser. Det finns en länk där till min blogg men det är inte samma sak som att jag håller med om allt som skrivs i bloggen eller att jag har något gemensamt med alla som har länkar där till sina bloggar. Vet inte riktigt vad jag ska skriva om artikeln. Att jag inte håller med om en del av slutsatserna kommer knappast som en chock för någon. En av meningarna som jag hakade upp mig på är denna: "Dessutom presenteras eller presenterar sig nya skribenter ofta genom sin specifika diagnos, något som visserligen upprätthåller snarare än ifrågasätter psykiatrins tolkningsföreträde men som också blir medel för att positionera sig som en både kompetent och legitim patient" Låt dom a

Önskningar nedtecknade

Nu finns mina önskningar när det gäller begravning och liknande på papper. Eftersom jag känner min familj så tror jag inte att de helt kommer att följa mina önskningar och det är helt okej. Tidigare har jag varit helt inställd på att begravas i min familjegrav och att en dikt av min favorit poet skulle finnas på min gravsten. Poeten är William Blake och dikten är The Garden of Love om någon funderar. Det är den enda dikt som jag kan utantill och som jag känner något för. Nu har jag däremot gjort en helomvändning, jag vill kremeras och askan ska spridas i vinden. En gravsten var tidigare en symbol för mig att man en gång har levt och det kändes viktigt att det skulle finnas något kvar efter mig. Nu inser jag att jag lika gärna kan rista in mitt namn i en sten i skogen och att en gravsten och grav på sätt och vis symboliserar ett liv som varit men det är även något som ger de anhöriga dåligt samvete. Hur många finns det inte som har dåligt samvete för att de inte har tittat till anhöri

Skulle nog vara några vettiga ord också

Bild
Äter en bulle och är mest bara trött och less på allt i vanlig ordning. Ska ta itu med att fylla i vita arkivet om en stund och sen komma på något bra ställe att lägga det. Jag tänkte helt enkelt skriva ut det som en pdf fil och fylla i det. Nu bryr jag mig inte nämnvärt vad som sker med min kropp när jag är död utan jag tänkte mest att det underlättar för anhöriga. Kan de läsa i ett dokument vad jag önskar borde det bli lite smidigare att fixa med begravning och sådant.

ROGGBIV

Överlag så har jag alltid varit en person som inte bryr mig om hur saker fungerar utan bara varit nöjd över att de fungerar. Det tankesättet har jag även när det gäller det mesta i mitt liv. Jag bryr mig inte så mycket om varför saker har blivit som det blivit utan accepterar bara att det är så. Möjligtvis skulle det vara bättre om jag funderade mer över varför men det verkar jobbigt. En sak som dock kan förbrylla mig är varför en del oviktiga saker som jag har lärt mig en gång i tiden finns kvar i min hjärna medan sådant som jag vill komma ihåg försvinner fort. Rubriken är en sådan sak och bokstäverna står för rött,orange,gul,grön,blå,indigo och violett vilket naturligtvis är färgerna i en regnbåge. Varför i helskotta jag kommer ihåg det men för mitt liv inte kan minnas en del av mina lösenord på nätet är underligt. Hur min hjärna fungerar lär jag aldrig få veta utan jag får nog nöja mig med att den är som den är

Tur att jag bor på landet

När värmen dök upp insåg jag att jag inte äger ett enda par shorts som jag kommer i. En viktökning på 20kg gör att många av mina kläder inte direkt passar längre. Någon lust eller råd att köpa nya kläder har jag inte heller. Efter att ha rotat en stund i garderoben hittade jag ett par pyjamasshorts, luftiga och vida så dem lyckades jag få på mig. Nu har jag några gränser så jag använder dem bara i trädgården och på långt håll ser det kanske ut som shorts. Efter att ha lufsat runt i pyjamasshorts och linne ett tag har mina armar och ben nu fått en ljusbeige färg. Lite färg på sommaren är alltid trevligt, en likblek mage är däremot inte så snyggt. Nu tyckte jag att jag var fet innan jag gick upp 20kg vilket gör att jag nu känner mig gigantisk. Jag skulle önska att jag var så bekväm med min kropp att jag skull kunna pyssla i trädgården i bikini men det kommer inte att ske. Jag får helt enkelt fortsätta att ha en likblek mage och möjligtvis skulle jag kunna ha nytta av det när det kommer n

Jävla getingar

Jaha en bunt getingar har kommit på att väggen på huset som vi måste fixa är ett bra ställe att bo i. En stor mängd getingar flög ut så fort vi började pyssla med väggen. Tanken att bli stucken tilltalade mig inte så jag flydde fort. Nu är det sprejat var de kom ut så det är bara att hoppas att de fort dör. Om de inte har dött lär vi märka det när vi tar bort några brädor. Ser inte riktigt fram emot det men vi måste få klart. I ett desperat försök att hålla mig vaken så växlar jag nu mellan att dricka kaffe och att dricka cola. 

20 000-25 000 för att skyffla ner någon i en grop?

Min plan har varit att jag ska själv ha pengar på ett konto som kommer att täcka begravningskostnaden av mig. Jag fortsätter att vara helt sund... Ska man ha pengar till det tänkte jag att det skulle vara bra att veta vad en begravning egentligen kostar. I vanlig ordning tog jag hjälp av min vän google, enligt fonus så kostar då en begravning i Sverige oftast något mellan 20 000 och 25 000 kr. För den summan får man då en dödsannons, enklare minnesstund,kista, dekorationer på kistan osv. Nyfiken som jag är blev jag givetvis tvingad att titta på deras prisexempel och fy fan vad det är dyrt med en kista. 4695kr för en kista i enkel kvalité, 6125kr för en kista i mellan kvalité och 12 900 för en kista i hög kvalité. Jag förstår det inte riktigt känner jag. Kista är inte direkt samma sak som en säng som man vill ligga bekvämt i och sova gott i. Ligger man i en kista så är man död så varför lägga en så stor summa på något som bara syns i någon/några timmar och sedan begravs eller eldas up

Köp bilen

Vi försöker bli av med en av våra bilar men det går trögt. Blir den inte såld så lär sambon fixa till den själv och den planen gillar jag inte. Det finns saker i trädgården och på huset som måste fixas och lägger han tid på bilen kommer det inte finnas tid till alla måsten. Givetvis kan jag fixa en del saker själv men något som jag inte klarar själv är målning av ena sidan av huset. Jag har dålig balans och det i kombination med att jag är apatrött skulle inte bli bra när det gäller att klättra på en stege. Med största sannolikhet skulle det bara leda till att jag trillar ner och med min tur skulle det säkert tolkas som ett underligt självmordsförsök och då vet vi alla var man hamnar. Att ta livet av sig genom att hoppa från en stege är en metod som jag inte har några planer på att testa.

En läkare som håller med mig är en bra läkare

Jag fick ett samtal från min läkare i Falun i morse. Han hade fått resultatet av mitt kaliumprov och tyckte att mitt värde var för lågt. Nu var det något som jag redan visste och igår ökade jag på min medicin så att jag tar den tre gånger per dag igen. Jag berättade för honom att jag på eget initiativ hade ökat på min medicin och han sa att han ringde för att säga åt mig att göra just det. Lite bättre känns det alltid när en läkare är enig med mig. Jag gillar den läkaren och han sa även åt mig att om jag känner att kaliumvärdet är tokigt så är det bara för mig att boka in tid på vårdcentralen för blodprov. Det känns skönt att veta att jag inte måste följa intervallen med blodprov som var planerad utan att jag har möjligheten att ta blodprov oftare om det behövs. Nu känner jag inte direkt för blodprov oftare än var 6 vecka men det är bra att jag har möjligheten

Blåbär

Bild
Nu börjar blåbären sakta att mogna och idag har jag ätit första blåbäret för året. Får se om närområdet i vanlig ordning blir invaderat av bärplockare snart. Det är bra att någon plockar bären men jag gillar inte att många av bärplockarna lämnar en massa skräp kvar i skogen. Min enkla filosofi är att om man orkar ta med sig saker ut i naturen så får man allt se till att orka ta med sig skräpet när man lämnar skogen.

För mycket kaffe och cigg

Det känns som om det enda som håller mig vaken är mycket kaffe. Jag är så fruktansvärt trött att det är löjligt. Blir jag tvingad att stå någon längre tid så är risken stor att jag somnar stående

Är det här en nyhet?

Jag blir mer och mer förundrad över vad som det går att läsa i tidningen. Den som fick mig att fundera nu är den här artikeln . Har man djur i närheten så känns det även rätt naturligt att de dör ibland. Visst så kul är det kanske inte att hitta halva djur men jag ser inte riktigt nyhetsvärdet. Jag hittade en vältuggad älg för några år sedan. Då nöjde jag mig med att konstatera att det var björn eller varg som hade dödat den och så var det bra med det. Annars brukar jag inte direkt bry mig om jag hittar halva eller hela döda djur. Det finns alltid djur som städar upp. Är det i dagens samhälle många som reagerar starkt när de hittar resterna av djur? Det är mycket möjligt att även jag skulle ha reagerat om jag hade bott kvar i staden och hittat ett dött djur. I många fall känns det som om människor på landet har en väldigt mycket mer naturlig relation till djur och rester av djur. Min sista mening blir lite lätt komisk när jag tänker på att jag hade kvar askan av tidigare hundar i et

Jag hade sett lite fram emot att träffa dansken och dricka öl

Bild
Den ursprungliga planen var att vi skulle ha åkt neråt landet imorgon för att träffa lite folk. Jag sa igår till sambon att jag inte orkade åka men att det var helt okej om han åkte ändå. Nu lutar det åt att även sambon avstår från att åka. Han är inte så pigg på att lämna mig ensam. Jag tycker inte att sambon ska avstå från saker bara för att jag är som jag är men jag kan inte direkt tvinga honom att åka.

Grannen klipper sin gräsmatta

Bild
Alla lever sina liv här i byn och de flesta verkar trivas med lugnet och sina liv. En gång i tiden önskade jag att jag skulle bli en vanlig Svensson. Det gav jag upp för länge sedan, kanske är det trevligt att oroa sig över vad ens grannar tycker om trädgården och annat strunt. Om det är det värsta man har att oroa sig över så kan man vara lycklig. Jag funderar mest över hur länge till jag har lust att leva

Mycket som snurrar och surrar

Bild
I huvudet är det en massa saker som snurrar runt och ute surrar insekter. Ibland tar det ett tag att inse hur mycket händelser kan påverka en

Äter godis och halvsover

Jag borde ta och lyfta på häcken och gå ut och fortsätta med det givande jobbet att få bort grästuvor ur uppfarten. När man inte har brytt sig om gräset på några år så blir det helt plötsligt väldigt mycket gräs och ogräs. Det är ett par saker som måste ordnas i trädgården och på huset i år och när det är fixat får jag vila.  I morgon är det dags för blodprov igen och resultatet kommer att gå till läkaren i Falun. Nu hoppas jag att han kommer att besluta om en höjning av min kaliummedicin. Gör han inte det kommer jag ändå att öka på min dos. Sedan jag gick ner till medicin två gånger per dag så pendlar mitt kaliumvärde från att ligga strax under den normala intervallen till lite över den lägsta nivån som räknas som normalt. Läkaren i Uppsala såg dock ingen anledning till att öka på min dygnsdos vilket jag anser borde vara en självklarhet. Målet borde vara att mitt värde hela tiden ska ligga inom normalspannet.

Luften har gått ur mig

Det känns inte riktigt som jag får ge upp än. Det finns en del saker som måste fixas innan jag får rulla ihop mig till en boll och dö. Nu är jag bara så obeskrivligt trött och less på allt. Det känns inte som jag har någon talan om vad som sker utan andra fattar bara beslut och jag ska bara finna mig i det. Som jag känner nu så kommer jag att vägra mer undersökningar. Jag vill bara bli lämnad ifred av sjukvården oavsett om det gäller min fysiska eller psykiska hälsa

Fredag

Bild

Det blir bara bättre och bättre

Om något mot förmodan inta fattar så är jag ironisk. En fördel med att vårdas i Uppsala är att jag får tillgång till min journal genom mina sidor. Naturligtvis så utnyttjar jag det och har läst anteckningar som har skrivits om mig. Om det är smart att göra det överlåter jag till någon annan att avgöra. Eftersom det finns referensvärden går det även själv att se om något prov är tokigt och lite tokigt är det när det gäller mig. Men eftersom jag även är tokig psykiskt så tar jag det med ro. Det som däremot retade upp mig lite var en anteckning som läkaren hade gjort. Informationen han gav mig innan jag åkte hem var att jag med största sannolikhet kommer att få en kallelse i höst för ytterligare undersökning. Det han har skrivit är att jag ska läggas in på avd... när det finns tid för det. Nu tolkar jag det som att jag ska läggas in så fort som möjligt och det har jag inte någon lust med alls. Sen retar det även upp mig något enormt att det finns antecknat att jag har borderline och vård

Burk?

Bild
Jag blev lite lätt förvirrad när jag gick in i en butik i Uppsala för att köpa tobak. Jag rullar själv och köper således paket med tobak. När jag frågade om de hade escort rulltobak fick jag till svara att paketen var slut men att de nog hade en burk. Jag trodde att han missuppfattade mig för en burk med tobak hade jag aldrig hört talas om. Det visade sig att han inte alls missuppfattade mig utan det finns burkar med tobak. Jag får lov att erkänna att det är något mer praktiskt med en burk när det är långt till affärer men sannolikheten att burkar kommer att börja säljas här känns inte stor. Enda nackdelen är att jag inte direkt kan trycka ner en burk i fickan.

Trevligare bild

Bild
Myggen har jag inte saknat men de har tydligen saknat mig för de passar på att äta ordentligt så fort jag är ute.

Skönt att vara hemma igen

Bild
Det går inte att komma ifrån att det är rätt jobbigt psykiskt att bo hos mina föräldrar i några dagar. En dag ägnade jag mig åt att stirra på det här. Jag var givetvis inte hos mina föräldrar då utan jag roade mig på akademiska sjukhuset. Att ligga i en säng en dag och få dropp låter kanske kul men det var det inte direkt. Nu vet jag också att om man får 2 liter natriumdropp så får man ont i njurarna dagen efter. All personal på avd 40 som jag träffade på var trevliga så det var ett plus. Det blev en hel del blodprov under två dagar. I vanlig ordning fick jag dock känslan av att läkaren räknade med att jag skulle reagera mer när han pratade om vad som är fel. Jag ser ingen mening att reagera direkt, det är som det är och jag kan ändå inte göra något åt det. Nu hade jag hoppats på att få besked om det blir operation eller inte men det finns inget beslut om det än utan jag har att se fram emot mer provtagning. I höst är det tänkt att de ska gå in med kateter genom min ljumske oc